Alla berättelser har inte ett lyckligt slut, men de kan alla lära oss något. Ibland är lärdomarna inte nya utan vi blir bara påminda om sådant som är viktigt men som faller lite i glömska när annat pockar på vår uppmärksamhet. En sådan historia fick jag höra häromdagen av en god vän. Hennes unga släkting, vi kan kalla henne Anna, har en nära anhörig som är svårt sjuk och endast har en kort tid kvar att leva. Familjen bestämde sig för att i samband med deras älskades födelsedag, bjuda på kalas i hemmet. Alla var medvetna om att detta var nog sista gången deras kära kom hem och man förberedde sig för att det skulle bli bra på alla vis. Ett problem att lösa var transporten, det behövdes ett fordon som kunde transportera en rullstolsbunden person. Anna ringer då till handläggaren för färdtjänst för att få hjälp. Där får hon till svar att det tar 8 veckor att få ett sådant beslut. Frustrerad säger Anna "att då är min anhörig död, vi måste få hjälp nu!". Handläggaren svarar att "det var tråkigt, men nej ni kan inte få förtur så här är reglerna". Anna frågar ännu mer frustrerad om det inte går att göra ett undantag, hennes anhörig ligger på sjukhus, ska snart dö och vill bara få komma hem en sista gång. Handläggaren är dock obeveklig, regler är till för att följas.
Nu lyckas Anna och hennes familj ordna transporten på egen hand, där en taxiägare med färdtjänstbuss ordnar transporten och det blir en sista födelsedagsfest tillsammans med hela familjen. Men historien påminner mig och alla som får höra den om, att
ibland sätter de regelverk vi omger oss med, medmänskligheten fullständigt ur spel. Och inget regelverk i världen kan någonsin vara viktigare än att en människa med endast kort tid kvar att leva, får komma hem till sitt hus och sin familj en sista gång.
Och när det blir så här galet, måste vi reagera. För om ingen berättar hur tokigt det är, kan ju ingen heller ändra på det. Regler måste finnas men de får inte gå före medmänsklighet och sunt förnuft.
Ta hand om dig och dina kära, kärleken blir bara större om vi slösar med den! /En lite upprörd Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar