Skriva en pressrelease

Är något jag har gjort flera gånger de senaste veckorna. Och budskapen har varierat, men flera gånger har det handlat om nyheter som kan tolkas negativt om man utesluter de meningar som andas framtidstro. Det får mig att fundera på hur journalisterna som får dessa pressreleaser tänker när de läser dem.

När jag skriver en pressrelease tänker jag utifrån att det ska väcka intresse, men också ge en bakgrund till budskapet, förmedla tydlig information och kännas både sann och äkta. Handlar det om något som drabbar människor på olika sätt, gäller det även att förmedla empati och framtidstro. Dessutom måste varje mening kunna stå för sig själv. Det händer att journalisterna skriver helt utifrån pressreleasen, och blandar innehållet efter eget huvud. Det innebär att budskapet kan vinklas utifrån hur man sätter ihop och utesluter meningar. Därför kan i varje fall jag slå fast att det ofta ligger många fler timmar och tankearbete bakom en pressrelease än man kan tro. Och även här har jag hjälp av storytelling. Genom att tänka i berättelse och fokusera på kärnan i budskapet, tror jag att det blir tydligare och att missförstånden blir färre.

Idag har jag gått och funderat på hur jag ska formulera den pressrelease som ska vara klar imorgon bitti. Tänker som allra bäst gör jag när jag arbetar med kroppen och miljön är stimulerande. Det har just idag inneburit trädgårdsarbete och besök hos min favoritträdgårdsmästare Ulrik på Styragården . Ett besök som resulterade i två äppelträd, ett "Discovery" och ett "Fredrik", samt en vit kraftigväxande Klematis som ska få klä in det gamla äppelträdet. Hade kunnat köpa med mig betydligt mer. Den handelsträdgården ger mer habegär än vad som är nyttigt ;)

Väl hemma igen satte jag potatis och lök. Min älskade prins Nils övervakade det hela och njöt av den sköna vårvärmen. Imorgon blir det besök med bäbismys och mera trädgårdsarbete hos mina goda vänner Karin och Stefan. De är mitt upp i förverkligandet av sin dröm Sagolika Höö. En av de vackraste platser jag vet. Det är en förmån att få vara med och forma deras koncept. Historierna står på kö för att bli berättade, så jag kan bara säga; det kommer mera :)

Har som vanligt fler frön än jag behöver, men det finns så många nya jag bara måste ha :)

Fantastiska vår!

Det är likadant varje år. Jag blir lite som Ronja Rövardotter. Smått euforisk och det där vårskriket liksom pockar på. Det börjar redan i mitten på mars. Då går jag ut i trädgården och vare sig det är snö eller ej, letar jag efter små vårtecken. Lusten att börja städa efter höststormarna och det som blev kvar när Kung Bore gjorde entré, är stark. Inte för att jag är någon pedant, det vet alla som känner mig, utan bara för att det är så härligt när allt börjar om. När jag väl börjat med mina spanarrundor, blir det ett måste att gå en sväng i trädgården och titta efter nyheter.

Och det är så fantastiskt att följa hur allt vaknar till liv igen. Vaknar till liv. Visst låter det vackert! Här börjar det med snödroppar och krokus. Tätt följt av scillor, vårlökar och nu påsk och pingstliljor. samtidigt sväller bladknopparna på syrener och buskrosor. Trollhasseln och dess vilda kusiner får sina vackra hängen och perenner och kryddor tittar försiktigt fram ur sin skyddade tillvaro bland de torra resterna från förra årets frodiga grönska. Det är som ett under varje år. Och det blir mycket funderande över var årets "must haves", ska få plats.

Att ha trädgård är lite som att börja skriva en novell. Det finns en tanke på struktur och innehåll när man börjar, men sen vet man aldrig riktigt vart den tar vägen. Vår trädgård tillåts leva ett lite vidlyftigt och fritt liv. Mer som en flicka med rufsigt hår, springande över en äng, än en elegant kvinna med alla hårstrån på plats. Och min ambitionsnivå med varje säsong varierar som ni vet, efter tid och lust. Min drivkraft i trädgården är just lust. Ännu ett vackert ord! Vad härligt det är att låta lusten bestämma vad som händer i trädgården. I andra delar av vardagslivet kan det vara svårt att bara göra det man har lust med, men i trädgården är det faktiskt möjligt. Och så spännande det blir, eftersom planerna ändras hela tiden.

I år känns det som om det kommer skrivas många blad i min trädgårdsnovell, vi får väl se vilka vägar den väljer att ta denna sommar. Jag ser fram emot att ge mig hän i lusten till trädgården och den berättelse vi tillsammans skapar.

Måste också berätta att Kyrkan i Uddevalla blev fullsatt igår kväll. En smått euforisk mamma ringde efter konserten och berättade att musiken och sången hade varit fantastisk och att besökarna hade bidragit med över 14000 kronor till barnen i Uganda! Heja mamma!!

   Penséer, förgätmigej, timjan och rosmarin ska ner i krukorna under helgen!

Förra årets köksbordsfägring har funnit sig väl tillrätta under buskrosen York and Lancaster

Min köksträdgård med odlingslådor och rosenbågen som min käre man har gjort, är redo för årets grönska

'
I år har jag äntligen tagit tag i min tanke att kruka upp alla små frösådda plantor som jämt dyker upp här och där. Kanske får de följa med mig på en loppis jag ska på. Men det är en helt annan historia :)

För barnen i Uganda

Ikväll är det stor Gospelkonsert till förmån för Agape Children Center i Uddevalla kyrka. Agape Children Center ligger i Kampala, Uganda och min mamma har varit där två gånger. Första gången ringde hon hem och sa att hon aldrig mer skulle åka dit. Väl hemma igen kunde hon nästan inte sluta prata om alla fantastiska barn och ungdomar, även om mycket runt omkring dem var förfärligt. Och helst ville hon ta alla med sig hem.

Strax efter jul förra året åkte hon dit igen. Fullastade med kläder, hygienartiklar och mediciner åkte en grupp från Uddevalla kyrkliga samfällighet ner till centret som man är med och stöttar. Under två veckor gjordes hälsoundersökningar, kläder och hygienartiklar delades ut och man undervisade i hygien och sexualkunskap. Samtidigt som de delade med sig av massor med kärlek.

I Uganda lever 2 miljoner barn utan föräldrar och ett riktigt hem. Två miljoner... Bara i Uganda...

Därför blir jag glad när min 70-åriga mamma engagerar sig och lägger sin tid på att göra vardagen bättre för barnen i Kampala. Ikväll delar hon med sig av upplevelserna när hon visar bilder och berättar om det senaste besöket. En tre minuter lång digital berättelse om hennes engagemang och barnen i Uganda, ackompanjerad av ett pianostycke, inleder hennes del i konserten. Den är mitt bidrag till kvällen. Och den berättelsen inleds med frågan hon fick varje dag; -Får vi kalla dig mormor...

Jag hoppas de fyller Uddevalla kyrka ikväll och att de får många bidrag till sina barn och ungdomar i Uganda. Och att mamma inte blir alltför nervös när det blir hennes tur. Lycka till mamma!

Det kom ett brev på posten

Eller först kom det faktiskt en hjärtevärmande story. För en månad sen hade en vän på facebook delat med sig av en blogglänk med stickade små prinsesstårtemössor. Jag blev nyfiken och kikade in. Bloggen visade sig handla om Kikki och alla hennes fantastiska stickade och virkade skapelser. Prinsesstårtemössor, sjalar och så härliga virkade halskragar. När jag läser vidare ser jag att denna handarbetshobby är Kikkis sätt att hantera sin MS (Multiple Skleros), och hon beskriver det som sin "MediSin". Min respekt för Kikki och det hon skapar blir nu ännu större, samtidigt som begäret efter en grön virkad halskrage växer.

Jag skickar ett mail och får snabbt svar att garnet är beställt i affären. Nu har ytterligare ett antal mail utväxlats och genom att ha fått ta del av Kikkis berättelse, blev längtan efter min halskrage bara större. Så i måndags kom det ett stort vadderat och blommigt brev i brevlådan. Skyndar förväntansfull in och öppnar. Åh, vad fin den var! Tack snälla duktiga Kikki för den! Går nu och funderar på vad jag "behöver" härnäst ;)

Kikkis story gick rakt in i mitt hjärta och jag tänker på hur många sådana här fantastiska  berättelser det finns. Var och en alldeles unik i sitt slag. För min fina gröna halskrage, är inte bara ett vackert handarbete, den är också en del av något mycket mer... 

Frestar er med Kikkis prinsesstårtemössor och hoppas ni kikar in på hennes blogg.

Härligt att få ge Storytellinginspiration till andra!

Igår var jag och min duktiga Storytellingkollega Petra inbjudna att inspirera om Storytelling på Nyföretagarcentrums nätverkslunch. Lite spännande var det att testa vårt duokoncept, men framförallt var det så roligt att få prata Storytelling för de som var där. Det värsta var att välja bort och förpacka ner det vi ville säga till en 20 minuters kärnfull berättelse.

Responsen efteråt sa oss att vi i alla fall lyckades med vår ambition att inspirera. och det blev både djup känslomässig beröring till Petras film om sjuksköterskeeleverna vid förra seklets början, och min lite skämtsamma story om revisorn i kalsongerna. Lite Mandeltårta blev det också, tillsammans med tipset att öppna öronen för alla berättelser som finns omkring oss. Vid lunchen efteråt fick vi svara på många frågor men också lyssna till härliga berättelser. Som massören som berättade om hur hon upplevde att hennes fingrar får ögon och öron när de berör en levande kropp. Visst kan även så små stories beröra och gå rakt in i hjärtat?!

Är du också sugen på att bli inspirerad om hur Storytelling kan lyfta ditt varumärke inifrån och ut, och vill veta hur det kan bli det kraftfullaste och mest kostnadseffektiva kommunikationsverktyg du någonsin använt? Välkommen att höra av dig så berättar jag  mer om vad vi erbjuder :)

På kvällen fick jag fylla på energidepåerna med att sprida hönsgödsel och vårstäda rabatterna. När jag kör ner fingrarna i jorden är det nästan så jag känner ny energi komma in i kroppen. En fantastisk känsla!

Fick igår en efterlängtad sak på posten. Men den har en alldeles egen berättelse och får bli morgondagens inlägg.

Må så gott och njut av våren!

Om att kommunicera det svåra

Svåra budskap, vare sig det är små eller stora katastrofer av olika slag, är aldrig lätt att kommunicera. Det känns som om varje stavelse får vägas på guldvåg så att inte budskapet missförstås. Hade förmånen att lyssna på Fredrik Wernersson från AztraZeneca, för några veckor sedan där han pratade om kommunikation på olika plan. Det jag starkast bar med mig därifrån var när han berättade om den stora omorganisation företaget stod inför. AztraZeneca ska de närmaste tre åren minska sin personal med 14000 personer. Ingen lätt sak att kommunicera säger Fredrik, sen säger han det som gick rakt in i hjärtat, "och mitt i dessa negativa besked måste vi kommunicera framtidstro, vilket är lätt att glömma".

Framtidstro, vilket vackert ord! Och så oerhört viktigt när vi ska kommunicera det svåra budskapen. Framtidstro för det som är kvar och för att mitt i allt det svåra, finns det nästan alltid något som kommer att bli eller kännas bättre så småningom. Nu pratar jag inte om den svåra sorgen när vi mister nära och kära eller får ett svårt sjukdomsbesked, utan det mindre smärtsamma men ändå svåra. Vi kanske får veta om besparingskrav och neddragningar på jobbet, vänner flyttar eller det händer något annat som påverkar livet och vardagen på ett negativt sätt.

Det är då vi måste hitta en tröst i denna framtidstro. En tro på att det kommer vända och bli bättre igen. Kan jag tänka så, kanske jag kan hitta kraften att åter ta kommandot över mitt liv, och göra något bra av situationen. Vi har alla en starkare inneboende kraft än vi någonsin kan ana. Låt den bli din drivkraft och ta chansen att göra det bästa av ditt fortsatta liv när det känns som värst. Visst är framtidstro ett vackert ord?!

Imorgon bloggar jag om dagens inspirationsföreläsning tillsammans med bästa kollegan Petra.

Har idag planterat min andra Constance Spry, denna underbart vackra Austin ros uppkallad efter Londons första kvinnliga florist. En story lika vacker som rosen med sina rosa och härligt doftande blommor. Här en bild på den som växer mot vår vedbod.

Strategidag för besöksnäringen i Södra Småland

Det kan låta lite torrt och tråkigt, men vilka härliga berättelser jag hörde från engagerade människor med fantastisk entreprenörsanda. Hårda fakta blandades med samtal mellan turistföretagare av alla de slag. Efter en hård dag på Smålands museum (en del av kulturparken Småland, som i konkurrens med museérna i storstäderna vann titeln årets museum 2012!), blev det mingel på residentet i Växjö hos landshövding Kristina Alsér.

Här var temat på föreläsningarna, naturturism och vi fick lyssna på tre härliga inspiratörer. Först ut var Mikael Eriksson, just nu projektledare för fisketurismprojekt inom Leader Linné. Han visade bilder och berättade om när han arbetade som fiskeguide i Argentina, Mongoliet och Alaska där de fiskade sida vid sida med grizzlybjörnar. Men han uppmande också till att våga höja statusen på våra egna fiskevatten och det vi kan erbjuda här i Småland. För det innebär att vi kan ta mer betalt. Internationellt betalas det många gånger mer för en naturupplevelse än vad vi tar betalt här.

Talare nummer två var Oskar Lind från Vilse , som med stort engagemang berättade om hur naturupplevelser får människor som individer och i grupp att växa. Otroligt inspirerande att höra hur  människor genom att utmana sig själva och kliva utanför sin komfortzon i olika övningar ute i naturen, växer både personligt och i sin yrkesroll. Och visst är det en häftig känsla att klara av att göra upp eld i skogen, fånga fisken till middag i sjön eller på annat sätt utmana sig själv.

Tredje man ut var naturpedagogen Anders Rapp.  Efter endast några minuter lyckades han få hela publiken att låta både som åkergroda och vanlig groda. Därefter fick vi också lära oss hur gräshoppor och olika fåglar lät, ivrigt härmandes Anders. Skratten var många och Anders lyckades verkligen få oss att förstå hur det går att göra naturupplevelser för stora som små, med små medel och av det vi har alldeles framför näsan. Hans vackra naturbilder bidrog till vår upplevelse och bekräftade att naturen är fantastisk.

Till sist utsågs årets turistentreprenör och det blev i år Ola Abrahamsson från Korrö . Han har också fått priset Årets Natur och Kultur upplevelse 2011, för sina Gourmet och hälsovandringar. I sitt tacktal sa Ola att han hade svårt att marknadsföra dessa aktiviteter eftersom ingen riktigt visste vad det var. Gissa vem som lämnade ett visitkort till honom efter prisutdelningen? Jag vet nämligen precis hur han skulle kunna berätta om dem :)

                         Grattis till årets turistentreprenör 2012, Ola Abrahamsson, Korrö!

Att berätta i färg och form

Är något vi börjar öva på redan som små barn. Vi ritar, gör skapelser i modellera, vi bygger snögubbar och kojor och kreativiteten vet inga gränser. Vad är det då som sedan får många av oss att sluta uttrycka oss på detta sätt? Det beror nog på många saker, men en tror jag är att vi lär oss kommunicera med det skrivna ordet. Några fortsätter att med bokstäver skriva målande texter där läsaren ser levande bilder framför sig. Andra använder det skrivna ordet så lite som möjligt. Jag hoppas att de fortsätter bygga kojor och måla bilder för jag är övertgad om att vi mäniskor mår bra av att kommunicera och uttrycka oss på många olika sätt. Med kroppspråk, i bilder, i lera eller andra material och naturligtvis också med vårt talande språk och det skrivna ordet.

Övar vi inte på att uttrycka våra tankar och känslor finns det risk att de lagras inom oss och vi blir kanske både frustrerade och olyckliga. Så vare sig du har barn eller inte hemma, ta alla tillfällen som finns till att fortsätta berätta i färg och form. Själv upplever jag att det berikar mig till både kropp och själ, samtidigt som det utvecklar min förmåga att kommunicera i såväl tal som skrift.

Några som är fantastiskt duktiga på att uttrycka sig i färg och form, är florister. På trädgårdsmässan avgjordes Florist SM 2012, och det var fantastiska konstverk de hade skapat. Här kommer bilder på några av dem.

Imorgon kommer ett inlägg från dagens träff om hur vi utvecklar besöksnäringen i Småland och senare i veckan bloggar jag om hur vi kommunicerar nyheter och besked som innebär negativa konsekvenser på olika sätt. Vi ses!

Med passion för trädgårdsmässor

Vilken tur att jag kom ihåg att ta med kameran till Stockholm! Maken skrattade lite åt att jag såg ut som en japansk turist med kameran på magen, men jag hade aldrig kommit ihåg alla roliga och inspirerande idéer utan den. Väl hemma igen vill jag bara ut i trädgården och verkställa så många som möjligt. Men jag får väl vänta lite, annars tror grannarna att jag har blivit fullständigt galen om de ser mig grävandes i mörkret med pannlampan på.

Tvärt emot vad jag trodde blev det inte så många inköp. Jag kom liksom av mig i det stora utbudet av allt som hör till trädgårdslivet. Men det blev i alla fall en sekatör och två små fuschiasticklingar, som ljust rosa och gräddfärgade med fluffiga kjolar ska få förtrolla på uteplatsen i sommar. Mest gick jag och drömde om allt jag skulle vilja köpa! Vore fantastiskt med ett stort växthus i lärkträ, vackra växtstöd, inspirerande trädgårdsböcker och så växter i massor! Som tur var förklarade maken att några av de önskade växtstöden kan han minsann göra för så svårt är det inte. Efter en stund insåg han vad det uttalandet skulle få för konsekvenser, men då var det försent att ångra sig ;). Växthuset får jag fortsätta drömma om, men det andra kan kanske förverkligas inom rimlig tid.

Ska jag ha några synpunkter på mässan, skulle det vara att det hade kunnat vara ännu mer inspirerande miljöer. Pelargonutbudet kunde dock ingen besökare klaga på. Deras popularitet tycks inte minska, och det fanns många att köpa med sig hem. En rolig sak var "växtgarderoben", där man kunde lämna in köpta växter och prylar till man var klar för hemfärd. Vi kikade in och såg att hyllorna var rätt välfyllda :)

Sammanfattningsvis konstaterar jag att dagens mässbesök gav mersmak, så det kommer med all säkerhet bli fler trädgårdsmässor för min del. Här kommer en del av bilderna jag tog :) Bilder från Florist SM, kommer en annan dag.

                                                  Gammalt och nytt i skön blandning

                                                                 Snyggaste byrån!

                                                     Växthus i trä. Vill ha....

                                                         Så shabby, så fint!

Jag och min trädgård

Har ett nära men stundtals lite komplicerat förhållande. De två senaste åren har vi inte umgåtts så intensivt, då heltidsjobb och heltidsplugg tog den mesta av tiden. Dessförinnan har det varit intensivare med kortare timeouts från varandra när annat tagit tid och engagemang. Men vi hittar alltid tillbaka till varandra och kärleken består. För mig är det verkligen som Karin Berglund skriver; fingrarna i jorden och ro i själen. När  både kropp och själ är lika trötta blir det balans i livet. Så  är det bara.

I år kommer vi nog att umgås mer frekvent. Barnen har flyttat, jag är hästlös (förutom någon dag i veckan då jag umgås med dotterns primadonna) och jag pluggar för tillfället ingenting. Idag kom så årets två inspirationsböcker och en bunt med spännande fröer från Odla.nu. Och imorgon går en dröm i uppfyllelse. Eller rättare sagt på söndag. Vi ska till Stockholm och gå på mässan Nordiska trädgårdar!! Kameran är laddad och jag är mer än förväntansfull :) De som känner min man anar att alla timmar i garaget under vintern har resulterat i payback time, annars skulle han nog aldrig följa med mig på detta :)

Jag hoppas bli inspirerad till lagom jobbiga projekt som ger min trädgård ett lyft. Den är rätt okej även om jag ser att barnens hemifrånflytt kommer innebära mindre gräsmatta och mer av något annat. Den stora rabatten framför huset är jag nöjd med, och tillkomsten av den berättar jag mer om i ett senare blogginlägg, Det är nämligen en historia för sig själv, väl värd att dela med sig av ;)

Rapport från mässan med massor av bilder kommer. Jag lovar!!!

                         Nu ska här gjutas mer betong och det får nog bli en vit rabatt också...

 Luktärter i blå och lila toner, ringblomma i mörkt vinrödrosa och underbar vallmo, med mera med mera...

Slagbordet i vardagsrummet är fullt av sättpotatisar med knubbiga groddar. Nästa vecka åker de nog ner i mina odlingslådor :)

Inspiration i kubik av Lotta Andersson

 Var igår hos Sussies hemlagade för en fantastiskt inspirerande föreläsning av bloggaren, stylisten och fotografen Lotta Andersson. Lotta som driver en av Sveriges största inredningsbloggar Fyra årstider berättade känslosamt om sin resa från de första stapplande bloggstegen till att hon idag slutar sitt jobb som förskolelärare och jobbar heltid som fotograf, stylist och naturligtvis bloggare. Härliga Lotta delar generöst med sig av de erfarenheter hon har gjort under de senaste 2,5 åren. Hon berättar om hur hon vågat tro på sin egen förmåga och tacka ja till erbjudanden hon inte riktigt visste hur hon skulle lösa, bara att det skulle gå. Driven av lusten och glädjen till att fotografera, baka och styla fina miljöer, har hon inspirerat sig själv och alla de som följer hennes blogg. Ett intresse som nu alltså har lett till ett eget företag och en helt ny karriär. Vilken resa du har gjort Lotta! Och vad du inspirerade alla oss som fick lyssna på dig. Jag är övertygad om att inte bara jag, utan alla de andra också kommer fortsätta följa dig och din fortsatta livsresa. En så spännande story vill man ju inte missa fortsättningen på :) Tack också till Sussie för fantastiskt god lunch och himmelsk ostkaka!

 

Lotta berättar om hur det började med en blogg...

                                       Fin rekvisita och inspirerande styling av Lotta :)

Första inlägget på nya bloggen tillägnas Lammbutiken i Äpplerum

På skärtorsdagen hade jag äran att få vara med vid invigningen av en dröm som gick i uppfyllelse. Det var min goda vän och kollega Marie Sjödin som tillsammans med sin familj öppnade butik i släktgårdens gamla vagnslider. Fantastiskt och varsamt renoverat av framförallt Maries pappa. Vitmålade väggar förutom den ena kortsidan som består av den ursprungliga väggen av ölandssten. Inredningen i Ek har Maries pappa gjort från virke hämtat från gården. Butiken är sedan fylld av de mest underbara lammskinn, egengjorda kryddblandningar och inläggningar, hantverk med anknytning till får och så mormor Stinas honung. Naturligtvis heter det Lammbutiken i Äpplerum. Och berättelserna om det gamla äppelträdet, lammen och gården är storytelling när den är som bäst. Unik, äkta och tidlös :)

Och besöker du Öland, bara måste du svänga förbi och kika in i denna pärla till butik.

                                        
                                              Så underbart vackra!