Om att kommunicera det svåra

Svåra budskap, vare sig det är små eller stora katastrofer av olika slag, är aldrig lätt att kommunicera. Det känns som om varje stavelse får vägas på guldvåg så att inte budskapet missförstås. Hade förmånen att lyssna på Fredrik Wernersson från AztraZeneca, för några veckor sedan där han pratade om kommunikation på olika plan. Det jag starkast bar med mig därifrån var när han berättade om den stora omorganisation företaget stod inför. AztraZeneca ska de närmaste tre åren minska sin personal med 14000 personer. Ingen lätt sak att kommunicera säger Fredrik, sen säger han det som gick rakt in i hjärtat, "och mitt i dessa negativa besked måste vi kommunicera framtidstro, vilket är lätt att glömma".

Framtidstro, vilket vackert ord! Och så oerhört viktigt när vi ska kommunicera det svåra budskapen. Framtidstro för det som är kvar och för att mitt i allt det svåra, finns det nästan alltid något som kommer att bli eller kännas bättre så småningom. Nu pratar jag inte om den svåra sorgen när vi mister nära och kära eller får ett svårt sjukdomsbesked, utan det mindre smärtsamma men ändå svåra. Vi kanske får veta om besparingskrav och neddragningar på jobbet, vänner flyttar eller det händer något annat som påverkar livet och vardagen på ett negativt sätt.

Det är då vi måste hitta en tröst i denna framtidstro. En tro på att det kommer vända och bli bättre igen. Kan jag tänka så, kanske jag kan hitta kraften att åter ta kommandot över mitt liv, och göra något bra av situationen. Vi har alla en starkare inneboende kraft än vi någonsin kan ana. Låt den bli din drivkraft och ta chansen att göra det bästa av ditt fortsatta liv när det känns som värst. Visst är framtidstro ett vackert ord?!

Imorgon bloggar jag om dagens inspirationsföreläsning tillsammans med bästa kollegan Petra.

Har idag planterat min andra Constance Spry, denna underbart vackra Austin ros uppkallad efter Londons första kvinnliga florist. En story lika vacker som rosen med sina rosa och härligt doftande blommor. Här en bild på den som växer mot vår vedbod.