Själv både lyssnar och njuter jag när jag är ute och går med min hund. Jag går samma väg varje gång. 2,5 km åt ena hållet och samma väg tillbaka. Jag behöver inte tänka på vilket håll jag ska gå, utan bara sätta den ena foten framför den andra. Och så kan tankarna flöda helt fritt. Det är på dessa promenader jag hinner tänka färdigt, tänka nytt och reflektera. Ibland bara faller allt på plats, och promenaderna känns många gånger nästan meditativa. Dessutom njuter jag av att se naturens och årstidernas skiftningar. Stunder jag inte för allt smör i Småland skulle vilja vara utan :)
Jag hoppas du också tar dig tid att njuta av livet längs vägen.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar