En befriande berättelse

Befriande i stora mått och på många vis, kan man väl säga om den berättelse Anja levererade till oss som ville lyssna i midsommarhelgen. Det värmde att höra hur stark hennes kärlek till Filippa är, och jag blir alltid så glad när jag hör någon berätta om så starka känslor. De där som gör det så självklart att det är VI, och att det är för alltid. Det måste ha varit så befriande att deras plan om hur och när alla  skulle få reda på deras kärlek, faktiskt höll ända i mål. Och att Svenska medier för en gångs skull visade både medmänsklighet och respekt. Jag har aldrig känt så mycket för Anja, varken positivt eller negativt. Hon har varit en duktig idrottskvinna och jag beundrar henne för de idrottsliga prestationerna, men mer har det inte varit. Men nu känner jag helt plötsligt något mer. Inte för att hon vågar stå för att älska en annan kvinna, även om det precis som slalomtävlingarna kräver styrka och mod. Nej, det är inget speciellt för mig, utan för att jag delar hennes känsla av att älska en annan människa så mycket och innerligt att jag i hjärtat vet att det är VI för resten av livet.

Så hurra för Kärleken, för Anja och hennes Filippa och för medierna som lyfte sig en nivå  för kärleken denna gång!