Det börjar dra ihop sig...

...Till författandet av det årliga julbrevet. En tradition sedan 15 år. Till en början för att släkt och vänner långt borta skulle få en summering av vad som hänt i familjen under året som gått. Numera skickar vi knappt några vanliga julkort, de flesta får ett julbrev istället. Varje år i slutet av november börjar jag fundera på vad som har hänt sedan det förra skrevs för att sedan börja med  "Hej kära vänner i juletid...".

Och så läser jag det senaste och ofta något till. Förra året läste jag dem alla. Skrattade och grät om vartannat och insåg vilken skatt dessa julbrev är. En dokumentation över stort och smått som har hänt i vår familj. Nästan hela våra barns uppväxt, idrottskarriärer, skolgång, nya jobb, pojk- och flickvänner, allt finns det där. Jag hoppas de också kan skratta och gråta precis som jag gjorde när de får dem.

I år är det första året där ingen av dem har bott hemma. En ny fas i livet, men inte innehållslöst för det. Vi har gjort massor av saker. Tillsammans med våra barn och deras sambor, bara själva eller med goda vänner. Var sak i livet har sin tid. Skriv ner det som har hänt så du inte glömmer, lev i nuet och njut av livet, men glöm inte att drömma om framtiden också. Och varför inte börja med ett julbrev, jag lovar att du inte kommer att ångra dig :)