Det är jag som väljer

Hur jag reagerar på saker som händer vet jag inte alltid. Och jag tror det är viktigt att låta sig reagera. Bli arg, ledsen, besviken eller vad man nu känner. Att hålla inne starka känslor blir sällan bra. Men därefter har jag ett val. Att låta dem styra mitt beteende, eller ta kommandot över fortsättningen. Jag tror på att lyfta blicken och se möjligheterna. Se vad jag faktiskt kan påverka så att det för mig framåt. Man behöver inte alltid vara så förbaskat positiv. Men att bara ge upp och se mig som ett offer vägrar jag göra.

Ibland lättare sagt än gjort. Men jag väljer att agera utifrån det som känns bra för mig. Då är jag tillbaka vid rodret. För mig är det viktigt. För min självkänsla. För hela mig. Jag behöver inte veta vart det slutar, men det är jag som styr.

Så mycket lättare stegen blir. Självömkan, osäkerhet, och andra destruktiva känslor är tunga att bära. Låt dem ligga där på marken. Utan näring förmultnar de snart. Vandra med hög svansföring och nyfiket sinne mot nya mål. Utan en aning om vad som väntar runt hörnet. Men  i trygg förvissning om att vad det än är, blir det bra.

Det tänker jag göra. Och roligt tänker jag ha på vägen.

En underbar bild som jag lånat från The Horse Rider´s journals facebooksida :)