Den här historien fick jag höra av en god vän härom dagen. Hon arbetar som lärare på en gymnasieskola. En av hennes elever hade det jobbigt. Livet hemma var komplicerat. Det påverkade naturligtvis skolarbetet. Umgänget med kompisar likaså. I perioder orkade eleven varken med skolan eller sina vänner. Min vän och hennes kollegor försökte hitta olika sätt att hjälpa, stötta och motivera. Sakta gick det framåt. Närvaron blev bättre och studierna blev om inte alltid godkända, i alla fall ett slutbetyg. I slutet av sista terminen kom eleven en dag till min gode vän. I famnen hade hon en passionsblomma. Hon sträcker fram den med ett stort leende.
-Den här passionsblomman får du för att du så passionerat bryr dig om dina elever. För ditt engagemang som är lika stort även för de som inte är så duktiga. Eller struliga som jag, avslutar hon.
Min vän får tårar i ögonen när hon berättar. Jag också. Den där passionsblomman symboliserade så mycket. Min väns engagemang för sina elever. Oavsett hur duktiga eller besvärliga de är. Men också en ung människas hopp och glädje inför framtiden. Där mötet med en vuxen som brydde sig om blev det viktigaste av allt.
Sluta aldrig bry dig om andra. Är dagens uppmaning från mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar